Det senaste året har rullat väldigt snabbt och MYCKET har hänt. Men i bakhuvudet har jag hela tiden känt att ngt/ngn saknats mig. Ja jag vet att det var självvalt, men något jag också behövde för att rensa ut lite negativ energi.
I förrgår tog jag mod till mig och skickade iväg ett sms och igår fick jag svar. Jag vet inte om vi någonsin kommer få tillbaka den nära relation vi har haft, men jag hoppas på det.
Jag tror ingen vet hur mycket han betyder för mig.
Om jag inte träffat och gift mig med Anders, så hade jag nog varit gift med honom, i ett platoniskt förhållande givetvis.
De som känner mig väl vet vem jag pratar om. Ni andra har inte med det att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar